Hejsan allihopa!
Den 25:e december fick jag inloggningsuppgifter till denna blogg för att jag skulle leta mig hit och hjälpa till att hålla bloggen uppdaterad. Det tog sin lilla tid men nu har jag alltså äntligen hittat hit.
Nytt år och nya möjligheter heter det väl? Men med en finanskris hängande över våra axlar känns förväntningarna inför det nya året inte helt positiva. Många av våra vänner är rädda att förlora sina jobb, en del har redan fått gå. Resebolagen, pressade av folks hårda tag om plånböckerna, har infört ett avbeställningsskydd för de som blir av med sina jobb. Undrar dock om detta kommer bidra till att fler drar ut i världen? För mig börjar blotta tanken på resande kännas hopplös. Jag vill resa tillbaka och hälsa på mina vänner i USA, men läget var gynnsammare förut, då dollarn var hårt pressad och kronan stark. I somras passerade dollarn t.o.m. under 6 kr strecket! Den tidens låga dollar kanske gjorde mig bortskämd, men nu känns allt ofantligt dyrt. (Kursen idag ligger på 7,93).
Egentligen ska jag väl vara glad. Jag är student och lever på bidrag, som dessutom har ökat några kronor sedan årsskiftet. Jag behöver inte oroa mig för att jag inte ska ha någonstans att gå imorgon, nästa vecka, månad eller år. Jag har 4,5 år kvar innan arbetsmarknaden på riktigt kommer påverka mig. Tills dess har jag bara sommarjobben att oroa mig över- även om de brukar vara huvudbry nog!
Dock kan jag inte sluta tänka på alla de som idag är ute på arbetsmarknaden. Särskillt alla ni ungdomar, för enligt den lagstadgade sist in-först ut principen brukar det ju bli ungdomar (och unga vuxna!) som ryker först. Därför känns det självklart för mig att vara med i facket (eller i mitt fall facken). Som student kostar det inte många kronor, kanske mindre än vad jag kostar dem, att vara medlem. Fördelarna är ofta många även för oss som ännu inte gett oss ut i arbetslivet. CV-granskning, jobbannonser, exjobbs-platser, branchtidningar, olycksfallsförsäkring och subventionerad hemförsäkring är några av de saker som jag kan få ut av mina medlemskap. I sin tur bidrar jag genom att göra facket en röst starkare och alla röster behövs. Särskillt nu i kristider.
/ Er gästbloggare Ulrika Johansson,
utflyttad f.d. kassör i SSU-Sollentuna.






















.




